Västra Götalands ökande befolkning

Västra Götalandsregionens invånarantal ökade med drygt 400 000 personer mellan 2017 och 2022. Det motsvarar en ökning på fyra procent. Men hur fördelar sig förändringarna över regionen? Kartan här ovanför visualiserar den sifferbaserade statistiken, och visar hur förändringarna förhåller sig till de spårbundna pendlingsstråken.

Likt de flesta urbana områden världen över så ökar befolkningen kring regionkärnan Göteborg. Däremot ska man inte resa långt för att finna områden med minskande befolkning, som i regionens norra och nordöstra delar. Människor drar sig till orter där möjligheter till utbildning och jobb är störst, och det fortsätter att vara städerna som bäst kan erbjuda detta.

Något som framträder tydligt är en mer samlad befolkningsökning längs en korridor norrut från Göteborg. Det är delar av kommunerna Kungälv, Stenungsund och Uddevalla som alla uppvisar ökande invånartal. En annan, mer lokal framträdande ökning återfinns öster om Skövde.

Statistikområden

Befolkningstalen är beräknade på procentuella förändringar. Detta skulle kunna innebära att en förändring i ett mindre befolkat område ger ett större utslag än motsvarande reella förändring på en plats med större befolkning. Men de demografiska statistikområden som Statistiska Centralbyrån använder är konstruerade så att de rymmer jämförelsevis likartade befolkningstal. Därför blir mönstret snarlikt om man i stället väljer att studera förändringar i reella tal.

Konsekvensen är att områdena blir geografiskt mindre i städer och tätbefolkade områden. Områdena kallas DeSO, och används av SCB sedan några år. De är 5 984 till antalet, och ger alltså en betydligt större finmaskighet än en indelning av landet i de 290 kommunerna.

Pendlingsstråk

Med på kartan finns också det regionala järnvägsnätet, som gör det möjligt att utläsa hur förändringarna i befolkningsantalen förhåller sig till de spårbundna pendlingsstråken. Det överordnade mönstret är att befolkningen ökar kring knutpunkter och på orter med tillgång till goda kommunikationer.

Som jag skrivit om i tidigare inlägg så består regionens järnvägsnät till största delen av enkelspår. Det lämnar mycket i övrigt att önska när det gäller möjligheterna att bedriva en modern och effektiv tågtrafik. De närmast museala spårförbindelserna till Borås har hunnit bli rikskända, men nu har man äntligen fattat politiska beslut om upprustning.

När det gäller den ovan nämnda korridoren norr om Göteborg så är det lika illa ställt med förhållandena längs Bohusbanan. Enkelspår, låg hastighet och mötesmöjlighet för tågseten endast vid stationerna utgör ett allt större hinder för omställningen till ett mer hållbart resande. Något helt annat skulle behövas, inte minst eftersom de privata resvanorna i många av dessa kommuner helt domineras av bilåkande.

Mer öppen data

Kartan är baserad på öppen data, som SCB så föredömligt tillhandahåller. Den är ett exempel på vad som med enkla medel blir möjligt att redovisa med de digitala verktyg som finns tillgängliga. Utvecklingen går mot mer öppen data, vilket är en förutsättning för att planeringen av ett alltmer komplext och sammansatt samhälle ska kunna utföras.

Det är dessutom ett väldigt intressant, spännande och roligt arbete.

Dela / Share:
Linnarc logo

Arkitektur och stadsbyggnad genom kartor, foto, text, guidning