Ojämna pendlingsvillkor

Det tar 50 procent längre tid att pendla med tåg mellan Göteborg och Borås, än det gör mellan Stockholm och Uppsala. Eller mellan Malmö och Helsingborg. Detta trots att avstånden mellan städerna är jämförbara. Orsaken är enkelspåret och den ålderstigna järnvägen.

Problematisk sträcka

Illustrationen visar tre jämförbara pendlingstråk till och från landets tre största städer. Sträckan mellan Göteborg och Borås är högaktuell eftersom regeringen nyligen aviserat att man i jakten på besparingar ska avbryta den pågående planeringen och utreda den på nytt. Man har sagt att detta inte ska påverka den tänkta byggstarten 2025, men oron för just detta är stor från lokalt håll. I ett vidare perspektiv är regeringens motstånd mot pågående järnvägssatsningar ett hårt slag mot de kollektiva resmöjligheter som samhället så väl behöver.

Utvecklingen av sträckan Göteborg – Borås fick klartecken av den förra regeringen 2018, men stötte på problem 2021 då Härryda kommun valde att opponera sig mot de förslag som Trafikverket arbetat fram. Anledningarna handlade dels om dragningen av banan, dels om vilka stationslägen den nya järnvägen skulle möjliggöra.

Risken att utvecklingen av den hårt prövade sträckan ska drabbas av nya förseningar och hinder är påtaglig. Man har räknat med att den nya järnvägen ska kunna halvera restiderna. Dagens trafikering av Boråslinjen är nästan av museal karaktär. Liksom ett stort antal andra sträckningar i regionen är den ett enkelspår, vilket gör att tågmöten endast kan ske vid stationerna. Detta har jag berättat om i ett tidigare blogginlägg.

Synliggörande av problematik

Den illustrerade jämförelsen med andra pendlingssträckor utgör ett exempel på det analysarbete som Linnarc bedriver. Det handlar ofta om att synliggöra frågeställningar som nämns i ord och text men sällan i bild. Det handlar också om att lyfta blicken, göra jämförelser med liknande fall och se frågor i ett större sammanhang.

Här är illustrationen baserad på öppen geodata från plattformen OpenStreetMap. Där finns tillgång till data om dels spårgeometrin, dels om de hastighetsgränser som råder på olika banavsnitt. Viss reservation får lämnas för att uppgifterna om hastighetsgränserna inte är kontrollerade i detalj. Jag har också roterat stråken från sina ursprungliga norrlägen för att göra dem enkelt jämförbara.